Idag är det 2 år sedan vi fick låta husses älskade Micis gå över regnbågsbron.. till alla andra älskade djur.

Det är det som är såååååå svårt att göra... att fatta ett så svårt beslut som att låta en älskad familjemedlems liv ta slut. Så definitivt, så tomt, så sorgset. 

Visst "VET" man, att man inte kunnat göra på annat sätt, och att dom har det bra där dom befinner sej nu... men för vi som finns kvar, är beslutet och tomheten så definitiv.. dom fattas....

Å så gör Micis... hon fattas oss... säkert "mest" för husse, eftersom att det var hans ögonsten... men även för mej såklart...

Hon va så speciell den lilla envisa tösen... jag kommer alldrig att glömma när vi åkte från Härnösand... där vi då bodde...till Åsele mitt ute i ingenmansland... vi kommer dit, och möts av vita vidder, knappt några hus... å en jäääämarns massa voffar.... i alla storlekar och valörer :0)

Där kom då Micis... å husse föll som en fura.... själv fann jag en annan valp... men i de fallet var husse stenhård... skulle vi ha någon så var det Micis... :0) envis?? mmmmmmmmmmmmmm. Men såklart... en blandning mellan border collie och karelsk björnhund... va kan de bli

Nåja, vi bestämmer oss för Mica... och åker hemöver... stannar efter vägen för att låta lillstrumpan rasta sej... å redan HÄR klack det till.... JAJAMEN... detta blir en kamp.... 

Hon va en handfull hög, där hon stapplade fram på sina fyra... å TOTALVÄGRADE komma tillbaka till oss *asg* SJÄLVSTÄNDIG??? jajamen!!

Vi hade fullt sjå att få in henne igen kan ja lova :0)

På den vägen va det.... en jämarns massa rymmarturer blev det många år framöver.... hon smet efter rådjur, hon smet efter guvetva... å att LYSSNA de va INTE hennes största förmåga.... iallafall inte på matte... å knappt på husse heller *asg*

TILLS.... en dag när hon va över 3år... då tvärvände allt.... hon blev en helt underbar hund... DOCK fortfarande envisare än synden själv... å tjurig.... som husse *asg*

Hon gick ALDRIG från denna dagen över gårdsgränsen, höll vakt på djur som kom över gården, å va helt enkelt en helt underbar individ...

Så en dag för drygt två år sedan, blev stumpan sjuk... hon kissade på sej, hon skrek till när hon skulle hoppa ur bilen en dag.... å vi åkte till vetr, efter MÅNGA MÅNGA turer så konstaterades att hon hade skadat ryggraden, hon fick gå på värktabletter... visst hon blev bra efter mkt vila... men sen började de om igen, hon kissade på sej, levervärderna va inte bra... å dom hittade inte vad de verkliga problemet var....

Hon började även visa tendens till aggressivitet mot andra hundar... å började "flyga på" vår egna Tess..... så beslutet va nödvändigt.... hon fick somna in den 19/3-07.... en tung dag....

Så detta inlägg är för dej Micis.... du är saknad... och älskad...

Love y.

Härmed säger jag upp mig som vuxen. Jag har bestämt mig för att jag bara vill ta det ansvar som passar en åttaåring.

Jag vill gå på McDonalds och tro att det är en trestjärnig restaurang. Jag vill tycka att M&M är bättre än pengar, eftersom man kan äta dem. Jag vill springa barfota i mjukt gräs, smutsa ner byxorna, ligga under ett stort träd och ha en saftkiosk tillsammans med mina vänner en varm sommardag. Jag vill ha regnställ och gummistövlar och få plaska i pölarna igen. Jag vill att mamma gör goda mackor och varm choklad.

Jag vill tillbaka till den tid då livet var enkelt. När allt jag kunde något om var färger, pluttifikationstabellen och barnsånger. Och ingenting bekymrade mig, för allt jag visste att jag inte visste, brydde jag mig inte om. Allt jag visste var att vara lycklig för att jag inte kände till de bekymmer som jag skulle bekymra mig för.

Jag vill tro att världen är rättvis och att alla är ärliga och snälla. Jag vill tro att allt är möjligt. Jag vill ha möjligheten att bli överväldigad av de små sakerna och händelserna igen. Jag vill leva enkelt igen. Jag vill inte att min dag ska bestå av krångel, berg av "ska-bara" och dåliga nyheter. Jag vill inte tänka på att få pensionen att räcka en hel månad, jag vill slippa läkarräkningar, skvaller och att missta människor jag tycker om.

Jag vill tro på betydelsen av en kram, ett vänligt ord, sann rättvisa, fred, drömmar och jag vill göra änglar i snön igen.

Så här är mina pengar, mina bilnycklar, mina räkningar och mina "vuxna-viktiga-försäkring/papper.

Härmed drar jag mig officiellt tillbaka som vuxen!

Vill du diskutera detta får du fånga mig först - Kull!

Vi ses i sandlådan. Om jag får leka med dina grejer får du leka med mina!

Välkommen till MIN dag... i sandlådan... eller va vuxen ;0)