Åkte å tränade imorse "som vanligt" solen skiner för omväxlings skull :0)

Idag körde jag linförighet och fokuserade på vänstersvängarna, till slut efter mycket "jidder" från mattes sida, så fick vi till det på slutet, Kira har fått skärpa till sej och inte som "vanligt" "bara hängt med" utan att verkligen fokusera på att hänga med... den här gången fick det vara slut på jidder och kommandot FOT blev verkligen ett regält FOT på en gång, -till slut :0) matte ha ju lite svårt för de där med att ta i *asg* och självklart har Kira utnyttjat de hela...

Men men, nöta nöta nöta... platsliggningen tycker jag själv går framåt... hon har ju fortfarande svårt att pang poff lägga sej, men de är en heeeeel vecka kvar att träna på :0)

rutan körde jag sist... och njeeeeeeeee den är jag ICKE nöjd med, på något sätt måste jag få henne att fatta att hon ska in i den, oavsett.... hon ska veta vad själva ordet har för betydelse... så jag fnular på de hela ett tag, och nöter vidare på de som är här näst... ställandet och läggandet, + apporteringen.

Mitt i träningen rinde pappsen och va på väg för att dels flytta in min systersons möbler inför skolstarten till veckan... så då blev det en skyndsam avslutning och sedan till klubben för att hämta hörselkåporna till skotten på söndag... hem och snodde ihop en paj som de fick till fika... mumms värre...

Nu ska jag snart ut och traggla lite lydnad igen här hemma på gården....

en sån här dag......... så oändligt många ord man vill säga, men tanken stannar vid en tanke, orden kommer inte ut ur munnen...  de man vill säga, och det man känner så oerhört starkt i hjärta och själ.. ett tröstande ord... en tröstande handling, men vad gör man? vad säger man? hur beter man sej? kanske det finns en mall, för hur man bör bete sej??? när en vän/släkting/anhörig hastigt tappat sin älskade....... jag tror inte den mallen/manualen finns...... för alla är vi olika, det finns inget "rätt eller fel" att göra eller säga....

Det är vid sånna här tillfällen man kan känna att tiden står stilla, det är lugnt.... visst, en tung dag... på ett sätt.... men ändå så vackert...

Det är även vid sånna här tillfällen man minns tillbaka, det man tror man (i sin enfald) "glömt" kommer över en... allt man själv upplevt under den relativt korta tid man tillbringat på denna jord.... min älskade Janne, min bästa vän som valde att ta sitt eget liv.... min kära mamms för bara en så kort tid sedan... gick bort allt för fort.... så mkt man upplevt....

Och visst.... detta händer varje dag för även andra än mej...

Det gör en stark, det som inte tar knäcken på en.... men ibland funderar man bara på... HUR mkt kan en människa bära.... vad är det som gör att vissa ger upp, och andra masar sej vidare framåt, vad är rätt... vad är fel.... vem är det som har rätt att sitta och  bedömma vad och hur man ska bete sej........

Jag vet bara det att JAG inte vill ta på mej den rollen, det är NOG med att bestämma översitt eget handlande... 

Nåja jag önskar bara att jag kunde ge min kära moster och mina två kusiner några väl valda ord, det ÄR tungt, att mista sin älskade, jag VET...           Visserligen vet jag också att dessa ord mister sin mening JUST NU, men jag kan också av erfarenhet säga att det kommer dagar som är bättre än andra, och på så vis orkar man flytta sina fötter små små steg in i en annan "vardag".

Många nätter i ensamhet finns framför, tomheten kommer att sätta sina spår som spikar i ett staket, även om man drar ut varje spik, så finns ändå ett tomrum kvar, där spiken suttit... Men en dag, kan man minnas, och kanske.... kanske på något sätt finna ett sätt att leva vidare sitt liv.... det går... men det är enbart en själv som kan bestämma sej för det... Att våga leva, det är en svår "läxa" i livets skola... kanske den svåraste av alla....

Jag avslutar med denna väl tänkbara låt.... med en text som är helt outstanding....

DU ÄR ALLTID EN DEL UTAV MEJ

Här skiljs våra vägar i livet,

den väg vi tllsammans fick gå.

Jag tog aldrig nå´nting för givet,

min saknad känns smärtsam ändå.

 Du skänkte mej glädjen och skratten,

i din värld fick jag komma in.

Du var den lyssnande rösten i natten, 

du gav mej den tid som var din.

Du är för alltid en del utav mej

som polstjärnans ljus i natten,

Jag tänder ett ljus som en hälsning

till dig, som en bro över mörka vatten.

Du är för alltid en del utav mej,

så fjärran men ändå nära.

En ängel skall bära min hälsning till dej.

Du är alltid en del utav mej.

Här skiljs våra vägar i livet,

men du lät mej tidigt förstå

i stjärnorna står det visst skrivet:

Tillsammans för alltid ändå.

När natten så stilla sej sänker

finns tystnadens tomhet hos mej,

och likt den klaraste stjärnan som blänker,

så stark är min kärlek till dej.

Du är för alltid en del utav mej.....

-----------------------------------------------------------

Ta hand om varandra... 

Solen...... ihållande regn ser dagen ut att bjuda på... känns väl inte sisådär jublande kul att om någon timme bege sej ut i vätan och träna hund.... men på nåt sätt så måste man över den där tröskeln som gör att man får till en rutin....

Tänk så enkelt det är att hitta på ursäkter!!! -till att göra något som verkligen LEDER till något positivt i slutändan.

Man är verkligen förunderlig som människa, enkla genvägar och många gånger val gjorda i ren bekvämlighet... :0)

Jaja. Nu får det inte bli mer "ursäkter" utan nu står jag fast vid detta.... ska man ha resultat så gäller det även att vara ihärdig.

Skriver väl mer senare.... Ha de bra i regnet :0)

------------------

Buuuuuuurrrrrr vilket hundväder... man måtte va totalt tiltad i skallen som FRIVILLIGT ger sej ut i detta regn... eller så är man helt enkelt en HUNDMÄNNISKA *asg* denna "ras" ses allt som oftast ute i vilket väder de än månde vara... kånkandes på en massa saker... :0)

Ja om det är ett fall för farbror psykdoktorn eller ej, de får man avgöra själv *asg*

Nåja, nu är dagens träning överstökad, det vart "bara" Linda och jag som tränade, för Annica fick helt plötsligt en jobbintervju att ta sej an.... URSÄKT URSÄKT hehe... å när jag står där färdigklädd i regnmundering och slänger iväg ett mess till Annica.... om VARFÖR hon önskat detta väder... tja va svarar hon!!!!!!!! "ja, när ni beger er ut UTAN mej så" *asg* Nä skämt å sido....

Ja, hur gick träningspasset idag då? joda tack... bra *asg*

Vi ombestämde plats igårkväll Linda å jag, så vi åkte till Latberget.... varför detta knepiga namn vettetusan :0) för det ÄR ett idrottsområde! och slalombacke....

Nåja, vi gjorde som så att vi körde igenom hela programmen, jag lydnadsettan och Linda lydnadstvåans klass....

Vi började med Kira, och de enda jag ska tänka på under linförigheten är att försöka få till vänstersvängarna, så de slipper se ut som man knuffar fram henne :0) annars va de bra.

Nästa moment har vi då detta jkla läggande under gång... *suck* där fick jag "order" om att ta i lite mer när jag kommenderar, annars blir det ett såååååååååååå segt läggande.... så nöta nöta nöta är vad som gäller....

Sen har vi inkallningen, de va en helt klart 10 :0) där ha Kira ett bra tempo, lite slarv vid ingången eller slarv å slarv, de va lite segt... men de kommer nog inte bli några problem.

Nästa: ställande under gång... *suck igen* varför ska dessa två moment va så jävla svåra att få till!!!!

Nåja, de gick mkt bättre faktist! hon ställer sej rätt snabbt, och står kvar.... så de är mest nötande som gäller här med.... OCH ett kortare kommando... inte staaaannnnnaaaaaa utan stanna, kort och konsist........

Apporteringen härnäst... där kom jag helt plötsligt på mej själv att byta hand!!! till vänster handen istället för att överlämna föremålet med HÖGER!!! hur smurt få man bli!!! som inte tänkt på detta TIDIGARE!!!! då gick det ju kanonbra!! så de gäller då bara för mej att i stridens hetta på tävlingsdagen att INTE få frispel å använda fel hand! utan nöta in vänsterhanden nu fram till den 22.

Så på de stora hela så va de en kanonträning, trots ihållande regn... hade en tom plastask "variant mindre" som jag brukar ha godis i... nu va den tom så jag hade ställt den på biltaket utan locket.... (skulle ju fylla den, men glömde det)

När vi tränat båda hundarna och var klara så va burken halv med vatten :0) så mkt hade det regnat....

För Harry och Linda gick det mesta jättebra, de som är "problem" är inkallning med ett SNABBT ställande, där har han nackdelen med sin stora storlek, det tar tid innan han stannar.... så vi hoppas på att Annica i övik kan hjälpa oss med det *asg* på måndag.

Ikväll är det dags igen, för onsdagsträningen på klubben... hoppas hoppas det blir uppehåll!!!! och att det kommer många... själv lämnar jag Kira hemma.... Ska ändå vara i köket under kvällen så jag hinner inte med att träna....

----------------------------------------------

Nyss hemkommen från klubben... serverades korv med bröd ikväll..

Var rätt många som dök upp och det är ju jättekul! En hel del nya ansikten med....

Solen dök fram under eftermiddagen, rätt retsamt :0) när man vart ute i blötan på förmiddagen...

Har vart jätteseg efter träningen i morse, och superont i nedre delen av ryggen -på sidan så att säga.... inte kul alls, det känns ungefär som om nåt mals sönder innifrån benet, eller höften kanske, odefinierbar smärta.... så jag har faktist unnat mej ett par timmars SÖMN under eftermiddagen!!! jisses amalia... jag sova på dagen!!! hm... nåja, de va jag väl unnat tycker jag.

Nåväl, någon egen träning med hund blev det inte ikväll, utan Kira fick helt sonika stanna hemma, till hennes förtret :0)

När jag var på hemväg nu så började det dundra på och åska.... blä....

jag frågade John hur det gått med Kira då, och hon har inte ens rört en min!!!!! tänk om det verkligen VÄNT NU!!!! gu vad jag skulle bli överlycklig då!!! min lilla sockersmula.... nu ligger hon lugnt och sover med... och jag hoppas att åskan inte kommer tillbaka, vilket den TYVÄRR brukar göra här, eftersom att Kramfors ligger som i en dalgång, så åskan orkar inte förflytta sej så att säga.... när den väl kommit hit...

Imorron är det då begravning.... usch.... det kommer att vara en tung dag.... men som med allt annat, det måste gå.... livet går vidare, oavsett om man vill det eller inte...

Näpp nu får det vara nog skrivet för idag...

Natti  

(på bilden: Harry, visserligen inte sin vackraste poose) *asg* 

Oj så intensiva dagar....

Upp med tuppen, träna lydnad... körde idag platsläggande, fast på ett annat sätt, som vi kom på funkade jättebra! så det momentet blir nog bra snart :0)

Sedan apporteringen, där gäller det att få henne att TA föremålet utan att ja ska behöva putta in den i käften :0) men de här dumma momentet är definitivt inte gjort för en flat! och allvarligt... va spelar väl de momentet för roll!!! det är minmimala poäng det handlar om... så som Annica säger "klarar jag inte den tävlingen med dessa 10p det handlar om, så är jag inte värd ett första pris" :0) så sant så sant...

Sedan tog jag och provade Rutan, där vi tillsammans kom på att berömma själva ingången mot mitten, för oftast så vid belöningen "bra" så ställer sej hundarna och söker kontakt... då behöver man inte nöta på "stanna" och på så sätt kanske man får till att "bra" belöningen kommer presis i mitten av rutan....

kontentan av träningen va KLART GODKÄND.... vi började även med platsliggning, där jag och Linda lade Harry och Kira tätt intill varandra, bra med störning! Och visst, lite tillsägelse så gick det hela kanon.

För övriga så gick det åsså bra, Harry va lite disträ idag, men man få väl ha låga dagar me, även som hund *asg*

I eftermiddag har jag förberett inför kvällens Rallyinfo på klubben, därifrån har jag nyss kommit hem... och det var en trevlig kväll, lite info... lite uppvisning med Kira, och sedan fick de som hade sina hundar med sej testa lite.... jättekul.

Nu väntar bara sängen......... trött och slut... och tung i skallen.

JOOOOO en sak som va väldigt possitiv på klubben ikväll, va att dom sköt på jättelångt håll (förmodligen nån skjutbana långt bort mot stan till) och Kira som då var ute med mej kollade bara snabbt upp, och sedan så nosade hon vidare på de hon höll på med!!!!!!!!!! JIPPIE!!!!!!!!!!!!! gu så glad jag blev!

Ja jösses... idag har det verkligen vart en hektisk dag.

Dagen började med träning i hällande regn! å då menar jag regn!!! trots regnkläder så va jag rätt dyblöt efteråt!

men ack så nyttigt att variera träning i olika väder, vi är tre kompisar som nu beslutat att nu ger vi järnet, träning varje dag!

Så varje morron vid 9tiden kör vi igång på olika platser, vår plan är att köra upp till tre moment vid varje tillfälle, och att två tittar på vad som kan förändras och göras annorlunda, helt perfekt känns det som.

Så mina moment idag på morron va platsläggande (under gång) och apportering tänkte även köra ställande, men beslutade att köra detta ikväll på kvällens träning istället....

Platsläggandet gick inte alls så bra, mkt för vädret med, så där ser man hur ofta man tränar i regn *asg* men med lite annorlunda tänk, och mer "krav"/lek så fixade vi till det... men såklart, de behövs mer mer och ännu mer träning-nötande för att få till ett snabbt läggande. Men som sagt, nu é vi på gång igen Kira och jag...

Sedan efter träningen åkte vi å fikade (igen) hos Annica, (tack för gott fika vännen) och satt å skrev ner vår träning och hur den gått så man har att gå tillbaka till i framtiden :0)

På kvällen åkte jag till klubben för att träna med nästa träningsgäng. Nuhade jag i tanken att det får bli ett kort men intensivt pass och jobba med att verkligen ha KUL. Så jag körde först platsliggade med övriga, sen tragglade jag på med ställandet, och jösses va bra det gick! hade henne inte i något kommando utan körde med boll och belönade med godis sedan.Använde klickern som belöning. Och hon blir verkligen taggad av den, så det kommer jag att utnyttja mer. Men snabba ställanden blev det! och hon hade skitkul, och självklart blir man peppad själv!

Nu har jag nyss kommit hem, och får äntligen i mej "middag" :0) slarvig?? njeeeeeeee :0)

Näpp de va väl min dag i de stora hela... karln min lär väl få nåt frispel nu framöver med mitt flackande å farande... eftersom vi beslutat att träna varje dag....

ja just ja!! glömde ju skriva att det mitt uppialltihopa ikväll, så började det att åska! å som sagt, Kira är ju rädd för åska... hon låg i bilen, och jag tittade till henne innan jag gick in för att fika, men hon va INTE berörd alls! När jag kom ut igen efter att ha fikat och bestämt nya träningsdatum, så hade jag bestämt med en av tjejerna att köra en budföring för att lösa upp eventuell stress... så jag tog ut henne, skärpte upp henne lite, och gick å ställde mej för att sen gå fram till mottagaren, behövdes inte peppas alls där inte :0) gick tillbaka till utgångsläget, satte upp henne och kommenderade *Marsh* och Kira satte fart som 17... till mottagaren, tillbaka till mej, och ett avslutande mottagar"besök" så några problem va det då absolut inte.... kul kul... Så mer och mer börjar man inse att det verkligen verkar vara platsrelaterat de hela med skott/åska....

Hehe vi får helt enkelt flytta... fast då tappar jag juh min "söstra mi" och barnen.... *hemska tanke*

Ha de bäst...

Uppdaterar lite bara...... Kvällens träning gick bra, eller bra å bra, visst finns det att jobba på! tex att Kira får för sej att hon ska släppa det hon kommer i land med, för att skaka av sej, och sen ta apporten och komma... vilket blir en jkla massa avdrag poängmässigt! så där blir det till att jobba på.

Att hämta figgar ute i vattnet inga problem... inte heller höger och vänster dirigeringarna. Skulle provat att bogsera in båten med, men de glömdes bort, + att det var ruggigt kallt!

Från det ena till det andra... jag kan ha min långa våtdräkt!!!!!!!!! gissa om jag blev överlycklig och rätt förvånad när jag "bara skulle testa" och jag fick på mej den!!!! så stolt över mej själv :0)

Men i vilket fall som helst så va de rätt kallt iallafall :D)

Trots att det faktist var 18grader i vattnet... tja i vattnet va de inga problem, problemet va när man kom upp på land, och stod där uppe i blåsten, tills nästa hund skulle träna... då frös man!

Imorron blir det dubbla pass med lydnadsträning, först kl 09:00 och sedan med träningsgruppen på kvällen.

Å dagen va så lyckad som den bara kunde bli. Det var "hot" om regn och dåligt väder, men det höll upp hela dagen.

Brudparet va så vackra så, och det va en fin stund i kapellet. Många gäster, nästan 40 va det nog...

Trots mkt förberedelser med smink och hårfix så flöt det mesta på. Och hon blev så vacker så :0)

Supergod mat blev vi bjudna på sedan på Fiskafänget, ett ställe presis i närheten av Kapellet i Nordingrå. Dom är kända för sin goda mat faktiskt. Till förrätt var det fisk, tre små bitar med nåt... fiskaktigt *asg* ja ja vet... ja ÄR ingen fiskälskare så den tallriken kunde gått ha uteblivit för min del, men jag åt upp det, och det var faktiskt ätbart *asg*

de va väl nån rullströmming, makrill å nåt annat jockelmockel :0)

Till huvudrätt va det supergod kyckling med potatisgratäng och en "lökbit" :0)

Efter det vart det kaffe och kladdkaka. Sedan drog John och jag oss hemöver en stund i förväg, för jag ville pynta lite extra innan brudparet kom tillbaka hem, jag hade gjort en "välkommen hem-skylt" och pyntade med några ballonger och fixade lite inne med dukar och blommor.

Efter en stund så kom alla tillbaka hem, och då började firandet på "allvar" :0) det var en trevlig kväll med många skratt och glada miner... och mycket folk. Vi fixade även fram smörgåstårtan som Uffes pappa hade fixat tre stycken av.

Med andra ord... en trevlig dag/kväll/natt :0)

Idag har jag inte gjort så mkt utan bara hjälpt till att få undan lite hos dom från festen igår... sen har vi målat klart de möbler som skulle målas... så dom står på plats nu äntligen... vart väl..... bra.... eller nåt :0)

Om nån timme ska jag dra iväg med Kira för vattenträning med träningsgänget... Kira sprang givetvis upp sin hälta i förrgår, när hon och Tess hade storröj efter att ha suttit i bilen.... så det vart vila igår och simma idag me andra ord.

De va de de... ha de