............. så ha man gjort ett besök på detta skräckens ställe. TANDLÄKARE!!!!!! huga...

Fast, ja måste säga att tandläkaren jag fick, en kvinna... va helt sagolik! tog de på fullt allvar min rädsla och va väldigt förstående och lyssnade... de är man tyvärr INTE van vid sedan tidigare...

Det tog en bra stund att få ut tanden, då rötterna hade krokat fast på nåt konstigt vis, pratade med pappsen för ett tag sen och han sa att så har han det med, och min syrra... så de ligger väl i släkten de draget då.... KUL KUL....

Iallafall så är den väck nu, och jag är rätt stolt över mej själv som på egen hand gick dit... då min kära "söstra mi" lovat följa med mej, men inte kunde :0(

Men men, som alltid, man lever i den världen att "ensam é stark" *garvar* fast nog fan är de tråkigt alltid...

Men som sagt, jag överlevde och jag är stolt över mej själv. OCH till råge på allt, så: får jag komma tillbaka till samma tandläkare igen, så väntar fler besök! jag vill trots allt kunna LE!!!! att vid 42år inte känna sej bekväm över sina tänder är inte kul... så de får bli ett projekt att ta itu med.

Nu ska jag vila... så ...ha en bra dag.

----------------------------------------------

Upp å ner ner å upp... saker å ting blir inte som man förväntar sej så äre bara, så när ska man fatta det tro....

Trodde jag skulle klara mej från käklåsning och nackont, men si där gick man bet.... sablar va less ja blir!!

Vilat de mesta av tiden sen jag kom hem. Vaknar med världens skallebank... å sen va nacken låst. Jaja... nog gnäll.. de blir de knappast bättre av.... men less blir jag oavsett....

Hade vart mkt trevligare att träna med Annicka å Texas *asg*

Får se hur jag mår imorron...