... livet bara kunde va så där superENKELT, så där så de bara "flöt på".... åtminstånde en tid. Va ovanligt det skulle kännas tror jag.... istället för att bara slita å försöka å försöka å försöka "fixa" för minsta lilla grej.

Det är min önskan just nu!

Igårkväll när jag va på hemväg från klubben och lydnadsträningen, tja vad händer......... bilf--n bestämmer sej för att näst intill börja BRINNA!!!!!!!!!

När jag närmade mej hemmaplan, så fick jag slänga mej ur bilen, kastar mej på bakluckan för att få ur Kira, å rusa in efter John, nu brann det tack å lov INTE.... men fy fan va obehagligt! tänk om det hänt efter vägen, mitt i ingenstanns......... man har ju inte direkt nån koll alls över vad som man ska göra, å givetvis så finns inte ens en skruvmejsel i bilen vid tillfället... fast.... va f--n skulle jag gjort me den?? *hehe*

VAD de exakt va som hände, tja de ska gudarna veta...... "kanske" de va ett relä... men känslan när man INTE till 100% VET, tycker jag är värst, känns inte så där lockande att sätta sej bakom ratten å köra iväg själv nu inte, å jag som är så förbaskat beroende av bilen!!!

*Panik* vill/kan inte va utan bil!!!!!!!!!!

*så min bön till högre makter börjar här* typ.......

PLEASSSSSSSSSSSEEEEEE LÅT BILEN FÖRBLI HEL!!!!!!

Nåja de va lite morronbestyr från mej de... har tjatat mej till att John följer med till övik idag, så efter lite muttrande så gick han med på det. Trots att hela dagen går åt... typ......

TIll er andra, have a nice day...

å till mej själv:

Ge mig Sinnesro att acceptera det som ej går att förändra. Ge mig mod att förändra det som går. Ge mig Förstånd att se skillnaden !

----------------------------------------------------------------

Tja, varför skulle de funka idag för??? njet, ac´n verkar inte vara tät, så då återstår det problemet, visst......... man överlever utan. *and so on* men de blir fan olidligt för hundarna......... får se till veckan hur de går att lösa, OM de går att lösa...

Bara för jävla mye just nu, pissless på allt känns de som...

Fick iallafall PMét till lydnadstävlingen i Njurunda till veckan, idag.... inte så många anmälda, och för att va ärlig så känns det inte ens nervöst... då undra man ju va som hänt me en *asg* ja som minst en MÅNAD innan brukar börja gruva mej... å nu bryr ja mej inte, de kvittar.... *just nu* få väl se till veckan... om jag ser på saken på samma sätt :0)

Till veckan ja, den känns totalt jkla fullspäckad... måndag kursstart, mm mm tisdag upptagen på annat håll, syrran fyller 40 på onsdagen, å jag har inte ens skaffat present än!!! torsdag tävling, å sen äre de där såkallade MIDSOMMAR då....... å inte en blekaste aning om vad och ifall vi ska hitt på nåt.... bjuda hit några vänner, eller tja... de är en vecka kvar... så man få ta en dag i taget.....

Nu väntar Rallylydnadsträning med Kira för att träna de "sista" inför lördagens uppvisning....

Ha de....

hej svejs från en något less och uppgiven jag.

HAHAHA tror ni eländet slutade för idag??? nänemensan!!!!!!

Kommer till klubben glad i hågen för att träna rally-lydnad... tjohejåhå.... försöker öppna DÖRREN!!! å de går inte, bilen är tvärlåst, går varken att öppna min sida, passagerarsidan eller bakdörrarna!!! smått "panik" får man juh med tanke på gårdagens bolmande rök!!!!!!!! försöker på alla vis att få upp nån dörr, fönstren går tack och lov att öppna, så i värsta fall får man väl klättra ut den vägen tänker jag.... folk undrar varför ja sitter kvar, och många hjälpande händer försöker få UR  mej ur bilen *asg* till slut av nån outgrundlig väg, så går det att öppna passagerardörren... *ja ger upp snart*

Ska man våga köra hem, men ja kan ju inte lämna bilen på klubben heller... så jag chansar och åker hemöver, med tankarna på: MÅTTE DE FAN INTE BÖRJA BRINNA, man ser ett senarie framför sej, med en dörr som fortfarande INTE går att öppna, Kira i bagaget, och jag slängande mej över på passagerarsidan för att komma mej ut, till hunstackarn.... TACK Å LOV, händer INTE detta senarie..... utan jag kommerhem, och en tanke slår mej, att "detta har jag känt på mej ett tag" detta med centrallåset, det har strulat och krånglat lite till å från, men såklart ALDRIG när John kör eller är med!!!! *varför i hvette inte DÅ för* undrar man juh!!!

Nää minsann, då funkar bilen klockrent!!!!!!!

Nåja, så nu får bilen stå på gården och jag får tack och lov låna min kära "söstra mi´s" bil imorron!!! tack å lov för vänner!

Så får man be till högre makter att John får någorlunda vettig väder under dessa två dagar som bilen kan stå... och att det går att hitta orsaken till eländet!

Håll tummar och tassar tack!!!

Natti natti från en rätt olycklig jag...